Min familj

Idag gjorde min familj något så fint. Trots urusel framförhållning från min sida, jag kom på igår att det var just det här jag önskade mig till Mors dag, och fast att varenda unge i huset var på sitt allra retligaste och mest surmulna humör i morse, så ansträngde sig alla så vi kunde göra en utflykt tillsammans. Jag behövde inte ordna. Inte dra i några trådar. Inte tjata iväg allihop. Det blev lite sent som alltid i den här familjen och det blev inte alls som vi tänkt oss, men ändå en helt perfekt familjen H-utflykt i all sin knasiga enkelhet. Efter att de firat mig så fint på sängen med både presenter och skattjakt och serverat frukost ute i solen trampade vi iväg på våra cyklar.

Långt cyklade vi. På jättesköna cykelbanor och vägar utan trafik. Det gick så bra och var en alldeles lagom utmaning för att vara årets första riktiga tur. Alla kämpade på och höll humöret uppe.

Det var bara det att café Kajkanten som siktet var inställt på för paus med lunch och fika innan vi cyklade hem igen var stängt. Och när det blev till att vända om på direkten blev det för mycket för Elvira. Inget konstigt med det alls. Men vägen tillbaka var inte lika rolig och trevlig om jag säger så. Som tur var hade John laddat ordentligt med vatten, för det var rätt stekhett med 29 grader och sol, och vi pausade ganska länge nere vid sjön ändå.

Cykla på bryggan var ett ovanligt nöje

Det finns maskrosbarn och så finns det här näckrosbarnet… Jag vet inte vad det är med honom och näckrosorna, men han kan omöjligen låta bli dem, han älskar att plocka dem, både blommor och blad. Det gör honom lycklig ♥

Wilmer, min fotograf-frände, han nappade på utmaningen att fota så många djur och fågelarter som möjligt under sommaren, start idag, och var så nöjd med att lyckas knipa fyra olika på direkten ♥

Svanen var han väldigt nöjd med.

Här har ni dagens hjälte. Redo att börja trampa hemåt igen. Med sina små hjul på cykeln fick hon jobba tre gånger så hårt som oss andra, men med mycket gnäll och en hel del hjälp och pepp klarade hon det!  En sån kämpe ♥
Vi hittade några visdomsord på en sten vid vägen…
    Att de här två låg bredvid varandra väljer jag att se som ett gott tecken, ett litet personligt meddelande direkt till mig.
Vi fick locka barnen med ett stopp på Willys för att fylla på med energi, så efter inhandling blev det picknick på första bästa gröna plätt, mitt emellan genomfartslederna -familjen H style- men vi satt där som i vår egen lilla bubbla och hade det så bra så.
Klättra på skulpturerna kunde man också göra.

En sån dag. En sån familj. Min familj!

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *